Det finns ingen som kan få mig att känna så mycket som du kan. Med dig känner jag allt mycket mer.
När jag blir ledsen, så faller hela min värld.
När jag blir arg, blir jag fly förbannad.
När jag blir förvirrad, vet jag varken ut eller in.
När jag blir rädd slår hjärtat i 190, händerna skakar, tårarna rinner och benen bär inte.
När jag blir glad med dig, då blir jag lycklig. Då ilar det i hela kroppen och jag känner mig oövervinnelig.

Det är så mycket lättare att hålla ögonen öppna med dig. Jag ser världen på ett helt annat sätt. Du är min undanflykt från allt det dåliga. Min trygga borg.
Jag sover aldrig så gott som när jag får sova med dig bredvid. Jag är aldrig så trygg som när jag är i din famn. Jag mår aldrig så bra som när jag vet att jag ska få träffa dig på kvällen. Då vet jag, helt säkert. Att vad som än händer på dagen, var vi än är, vad vi än gör, så ska jag få avsluta dagen med det absolut bästa jag vet. - med dig.

Nu ligger dina grejer i påsar och inget finns mer.
Funny how things turn out sometimes, right?

Tänk så fel man kan ha. Du skulle ju göra mig lycklig i resten av mitt liv. Du&jag skulle möta världen tillsammans. Det var du som skulle stå och vänta på mig vid altaret. Det var dig jag såg i allt. Det var dig jag ville ge allt och ännu mer. Det var dig jag ville ha bredvid i alla lägen. Det var dig jag skulle dela mitt liv med.

Nu står jag här ensam. Utan min trygghet. Utan min kärlek. Utan min glädje.

RSS 2.0