nuså

nuså fick jag lite inspiration.
från elin tror jag, en av mina bästa vänner.
har börjat se mer positivt på livet.
kommit fram till att det inte blir bättre än man gör det.



håll hårt i vad du har och vad du värderar.
jag har många bra vänner.
och jag är glad över att ha dom vid min sida.
jag har klantat till mig tusentals gånger.
men ni alla har hjälpt mig att lösa det.
jag har sett saker på fel sätt.
jag har tagit allt för allvarligt.
jag är 13 år, jag är fan ett barn.
jag skiter i vad mina kompisar gör/säger.
jag ska stå upp mer för mig själv.
bli starkare.
ingenting blir bättre om inte jag börjar tro på migsj.
jag har många bra och fina vänner.
de finns verkligen där för mig.
de lyser upp min dag.
och nu har jag hittat världens kille med.
han är som ingen annan kille har varit mot mig.
han får mig så lätt att skratta.
visst, för er är han kanske inte den finaste, inte den sötaste, inte den snyggaste, inte den mest sociala.
men i mina ögon är han allt det, och ännu mer.
han får mig alltid att skratta.
han finns där för mig i alla lägen.
han är så lätt att prata med, han har så lätt o förstå.
han torkar mina tårar.
åh, jag vet inte vad det är som gör honom så speciell..
det pirrar i magen varje gång jag träffar honom.
varje gång jag rör honom, varje gång han rör vid mig.
haha, (a)
men han är inte den sortens kille jag vill ha,
inte den sortens kille jag brukar falla för..
han är inte den killen folk känner.
blir dt nu ngt mellan mig och honom..
hur kommer alla andra se på mig?
jag lyckas alltid falla för "the bad boys"
 men inte denna gången.. varför.. ?


kolla, det är en kille jag gillar. mke. har gillat honom ett tag. han är en jättebra kille, verkligen. snäll, rolig, omtänksam, förstående, allt detdär. han kanske inte är den snyggaste, sötaste finaste eller ngt sånt enligt någon. men han är det finaste jag någonsin sett.

han och jag umgås rätt mke. han finns alltid där för mig. får mig alltid, jämt och ständigt, att skratta. iallafall Le. han vet mke om mig. han har hjälpt mig jättemke den senaste tiden. han pratar om allt med mig, och jag pratar om allt med honom. folk säger att han gillar mig. men jag vet inte. många frågar om jag och han är på G. men jag vet inte. grejen e den att jag är rädd. är inte säker på ngt. har aldrig haft en sån vän som han. och om det nu blir ngt mellan oss, som inte funkar. hur blir det efter det? och jag är radd för en annan sak med. om det blir ngt mellan han och mig, vad kommer alla andra tycka.. ? hur kommer de se på mig, på mig och honom.. ? vet att man inte ska bry sig om sånt. och det gör jag itne. men jag vet att det går mke skit om mig på vår skola, rädd att det ska bli värre.. tänk om han inte ens gillar mig. han kanske inte ser mig som mer än bästa vän. för jag menar, det är väl så det är. vi är bästa vänner. med lite mer hjärtat och grejer i sms.. lite mer puss på dig, kramar, myspys, och grejer.
men jag ska låta tiden gå, jag har inte bråttom. vi har ju ngn vecka på oss..
jag är så rädd. hatart.
tänk om han inte gillar mig.?
och jag råkar försäga mig?
då har jag ju sabbat vår vänskap totalt..



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0