glömd?
älskling, jag tror inte du förstår..
jag älskar dig, på riktigt. jag har aldrig ljugit för dig.
jag trodde vad vi hade var något, något verkligt, något sant. det kändes så bra.
jag älskade att höra din röst, ditt skratt, dina dåliga skämt, ditt sätt att låtsas vara sur.
du gjorde mig alltid så glad.
det var liksom, du och jag, ingen annan..
vi hade något speciellt, mer än vänner, men mindre än förhållande.
jag vet att sånthär händer..man håller inte kontakten föralltid. men jag trodde just detta var något extra, att detta inte var som något annat. jag trodde det skulle hålla lite längre. jag vet att det är såhär livet är, att jag måste gå vidare. men jag kan inte, jag vill inte. jag behöver dig vid min sida. det var för bra för att vara sant, som man säger..
du har inte längre tid med mig. ditt liv går vidare, utan mig.. jag älskar dig, jag älskar dig, jag älskar dig. och jag menar det. jag har svårt att lita på folk, ja, det tog flera månader innan jag litade fullt ut på dig. men sen första gången vi pratade riktigt ordentligt, så har jag aldrig tvekat. inte en enda sekund. jag visste att du fanns där. du lyssnade alltid på mig när något var fel, du fick mig alltid att skratta. du förvandlade mina tårar till skratt baby, förstår du det? jag har sagt det till dig flera gånger. du fanns där för mig, precis som jag fanns för dig. jag litade på dig, du förstod mig verkligen. du var mitt leende, du gjorde livet så mycket lättare. det finns ingen annan som du. jag älskar dig.
nu, och föralltid. kommer aldrig glömma dig. du har satt ett djupt spår i mitt hjärta.
förut blev jag alltid glad av att tänka på dig, men nu blir jag ledsen. ledsen för att du inte ser mig längre, för att du inte bryr dig, du lyssnar inte, du förstår inte, du har inte tid. du har vänt mig ryggen. du har stängt till. utan att säga mig vad jag gjorde för fel..
jag älskar dig, på riktigt. jag har aldrig ljugit för dig.
jag trodde vad vi hade var något, något verkligt, något sant. det kändes så bra.
jag älskade att höra din röst, ditt skratt, dina dåliga skämt, ditt sätt att låtsas vara sur.
du gjorde mig alltid så glad.
det var liksom, du och jag, ingen annan..
vi hade något speciellt, mer än vänner, men mindre än förhållande.
jag vet att sånthär händer..man håller inte kontakten föralltid. men jag trodde just detta var något extra, att detta inte var som något annat. jag trodde det skulle hålla lite längre. jag vet att det är såhär livet är, att jag måste gå vidare. men jag kan inte, jag vill inte. jag behöver dig vid min sida. det var för bra för att vara sant, som man säger..
du har inte längre tid med mig. ditt liv går vidare, utan mig.. jag älskar dig, jag älskar dig, jag älskar dig. och jag menar det. jag har svårt att lita på folk, ja, det tog flera månader innan jag litade fullt ut på dig. men sen första gången vi pratade riktigt ordentligt, så har jag aldrig tvekat. inte en enda sekund. jag visste att du fanns där. du lyssnade alltid på mig när något var fel, du fick mig alltid att skratta. du förvandlade mina tårar till skratt baby, förstår du det? jag har sagt det till dig flera gånger. du fanns där för mig, precis som jag fanns för dig. jag litade på dig, du förstod mig verkligen. du var mitt leende, du gjorde livet så mycket lättare. det finns ingen annan som du. jag älskar dig.
nu, och föralltid. kommer aldrig glömma dig. du har satt ett djupt spår i mitt hjärta.
förut blev jag alltid glad av att tänka på dig, men nu blir jag ledsen. ledsen för att du inte ser mig längre, för att du inte bryr dig, du lyssnar inte, du förstår inte, du har inte tid. du har vänt mig ryggen. du har stängt till. utan att säga mig vad jag gjorde för fel..
Kommentarer
någon som fortfarande håller dej nära
får man veta vem du syftar på... den person kanske bara inte vet vad den ska göra för att fortsätta hålla kontakten så bra som möjligt och därför skärmar av dej helt... vem vet.
Trackback
