28 feb

       
Idag blev det ekebo, med Sandra, Jennifer å Sofia. Det blev lite körigt, men är glad att jag hängde med.
Brukar ju inte sticka dit, men som sagt har jag bestämt mig för att komma ut lite mer å inte bara sitta å dryga.

---

ibland vill jag ha någon att luta mig mot, en klippa, någon som älskar mig.
någon som älskar mig, och som jag älskar tillbaka.
någon som lyssnar, förstår, och inte bara lyssnar för att han måste.
någon jag känner mig trygg hos, någon som låter mig vara mig.
någon som kan se mig utan smink å allt det och ändå tycka att jag är vacker.
någon som saknar mig och som behöver mig vid sin sida
någon som vågar, som vågar vara sig själv, som vågar vara ärlig.
jag vill känna mig älskad

---

jag är jag, jag kan inte vara någon annan.
hur länge som helst nu, har jag försökt, försökt och försökt ännu mer.
jag är en svag person, ja, jag tål inte mycket, sant.
men jag försöker verkligen,
varje gång det känns som om jag är på väg upp
så händer det någon som trycker ner mig på botten, direkt.
tårarna har jag lärt mig hålla undan, de kommer inte ofta.
men när de kommer, så kommer de verkligen, de kan rinna i timmar
det gör så ont i mig,
jag har ett tomrum i hjärtat, ett tomrum i kroppen,
vad som fattas, är jag, min självrespekt, mitt självförtroende.
det känns så tomt när man inte vågar, inte vågar vara sig själv.
jag kan inte hjälpa att jag ser ut som jag gör, jag kan inte hjälpa att jag beter mig som jag gör
jag kan inte hjälpa att mitt liv är som det är.. upp och ner.
jag gör allt för att vända det rätt.
men det går inte, det funkar bara inte..
inte när jag dag efter dag, kväll efter kväll, ska falla ner i en avgrund djupare än djupaste hoppet.
jag förlorar så mycket, jag försöker, jag gör verkligen det, jag vet inte vad mer jag kan säga mer än att jag försöker..
jag förlorar mitt hopp, min tro på ett värdigt liv, jag förlorar mitt hopp på en bra barndom.
varför gör ni så mot mig?
vad har jag gjort för fel?
vad har jag gjort för att förtjäna det?
jag ser inte bra ut, jag är inte snygg, jag är inte söt, jag är inte vacker.
men alla tjatar ju om  att det är insidan som räknas..
jag försöker vara glad, jag försöker lyssna, hjälpa, förstå och finnas.
men jag vill inte bara vara någon jävla reserv..
jag orkar inte mer.. jag vill inte ha det såhär mer, jag vill bara försvinna,
åka någonstans där jag kan börja om på nytt.. där ingen vet mitt förflutna, ingen vet något om mig.
och de lär känna mig som "mig" redan från början..

Du är älskad! och jag finns alltid här för dej, vad som än hänt så vet du sen innan att jag står vid din sida i alla väder och kommer aldrig släppa dej!

jag lyssnar på minsta lilla problem eller stora problem som fan!! jag lyssnar inte för att jag måste utan för att jag vill och bryr mej om dej <3 glöm inte bort dom som håller dej nära och älskar dej! Som sagt kommer jag alltid finnas här för dej och du kan alltid prata med mej om minsta lilla sak! puss <3