behov, vi har dem alla.
jag behöver ingen att älska. jag behöver ingen som älskar mig.
jag behöver en axel att luta mig mot. jag behöver en röst som kan lugna mig. jag behöver någon som finns där när jag bara behöver vara. Jag behöver någon som lyssnar när jag behöver prata, jag behöver någon som bara finns där.
Just nu när allt är jobbigt och det känns som om jag bara faller och faller djupare ner, så är där ingen som tar emot mig. Det är som om mitt liv hänger i trådar. Det är ni som håller i dem. Vissa trådar är starkare och tjockare än andra. En efter en släpper ni taget och ju fler som släpper ju längre ner faller jag, nu är det inte många trådar kvar och nu har jag återigen upptäckt hur rädd jag är för att vara ensam. Jag vet själv och jag försöker hålla mig till det. Att det är när jag är ensam som jag står starkast. Det är inte lönt att lita på någon och ty sig till någon för inget håller föralltid, det är bara för ett litet, litet tag, när man förlorar denne någon man har tillit för så förlorar man så mycket mer än bara en vän, man förlorar en bit av sig själv som man gav till denne.
men jag behöver någon.. jag behöver någon som behöver mig.. som kan ta mig bort från dethär ett tag, för just nu orkar jag inte mer..
Kommentarer
Trackback
